Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Explorer A.E. Nordenskiold | Eric XIV, King of Sweden | klassisk | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Christmas Fair |
Related Artists:
FOPPA, Vincenzo
Italian Early Renaissance Painter, ca.1430-1515 was a Northern-Italian Renaissance painter. He was an elderly contemporary of Leonardo da Vinci. Born at Bagnolo Mella, near Brescia in the Republic of Venice, he settled in Pavia around 1456, serving the dukes of Milan and emerging as one of the most prominent Lombard painters. Foppa returned to Brescia in 1489. His style shows affinities to Andrea del Castagno and Carlo Crivelli. Vasari claimed he had trained in Padua, where he may have been strongly influenced by Mantegna. During his lifetime, he was highly acclaimed, especially for his skill in perspective and foreshortening. His important works include a fresco in the Brera Gallery of Milan, the Martyrdom of St. Sebastian, and a Crucifixion (1435) in the Accademia Carrara of Bergamo. Many of his works have been lost. He was influential in the styles of Vincenzo Civerchio and Girolamo Romanino.
Vassily Maximov
Russian 1844-1911,was a Russian painter, a prominent member of the Peredvizhniki group. Maximov was born to a peasant family in the village of Lopino near Novaya Ladoga. He became an orphan early and worked for an Iconpainting shop, where he first learned to paint. In 1863 he entered the Imperial Academy of Arts and in 1864 he became a member of an Artel of Artists created by P.N. Krestonovtsev by the example of Ivan Kramskoi. The artel existed only one year and was then disbanded. Maximov painted the Sick Child (1864) at that time, when received a Gold Medal of the Academia. He completed all the courses of the Academy in three years. In 1865 he (like the group of fourteen led by Ivan Kramskoi had done earlier) refused to take part in the competitions for the Major Gold Medal by Academia. He argued that he did not need to study abroad (that was a part of the prize) but rather would study the Russian village. Indeed, after graduation from the Academia he moved to the village of Shubino, in the gubernia of Tver, where he painted the peasant life, earning money as a painting teacher of the Princes Golenischev Kutuzov (descendants of Mikhail Illarionovich Kutuzov). His painting Grandmother tales (1867) was shown at a Peredvizhniki exhibition, where it won a prize and was bought by Pavel Tretyakov. In 1872 he was admitted to the Peredvizhniki group, and soon became one of its most prominent and rigorous members. Ilya Yefimovich Repin described Maximov as the most uncrushable stone in the foundation of peredvizhnechestvo. Maximov painted many paintings of the peasant life. In the last twenty years of his life, realism paintings fell out of fashion. Maximov still painted almost exclusively scenes of the peasant lives that had almost no buyers. The artist lived a life full of poverty and illnesses. He died in Saint Petersburg.
Lorenzo Tiepolo
Venice 1736 -C Madrid 1776